Syftet med detta examensarbete var att ta reda på var skogsägare står i tanken på att bedriva hyggesfritt skogsbruk på sin fastighet samt vad skogsbolagen har för åsikter om hyggesfritt skogsbruk. Studien bygger på en enkätundersökning riktad till 25 privata skogsägare och en intervjuundersökning riktad till fyra skogsbolag i södra Kronobergs län. Av intervjuerna framkom att skogsbolagen betraktar hyggesfritt skogsbruk som ett sämre alternativ än trakthyggesbruk, men att de tror att hyggesfritt skogsbruk kommer att användas mer i framtiden än vad det görs idag, antagligen på sämre marker eller på NS-bestånd. Genom enkäten framkom det att 52 % av de privataskogsägarna var intresserade av och nyfikna på hyggesfritt skogsbruk samt ävenvilliga att testa det på en liten del av sin mark. Av blädning, Naturkulturmetoden och Naturnära skötsel/Lübeckmetoden, var blädning den metod som var den mestintressanta enligt respondenterna..

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på var skogsägare står i tanken på att bedriva hyggesfritt skogsbruk på sin fastighet samt vad skogsbolagen har för åsikter om hyggesfritt skogsbruk. Studien bygger på en enkätundersökning riktad till 25 privata skogsägare och en intervjuundersökning riktad till fyra skogsbolag i södra Kronobergs län. Av intervjuerna framkom att skogsbolagen betraktar hyggesfritt skogsbruk som ett sämre alternativ än trakthyggesbruk, men att de tror att hyggesfritt skogsbruk kommer att användas mer i framtiden än vad det görs idag, antagligen på sämre marker eller på NS-bestånd. Genom enkäten framkom det att 52 % av de privataskogsägarna var intresserade av och nyfikna på hyggesfritt skogsbruk samt ävenvilliga att testa det på en liten del av sin mark. Av blädning, Naturkulturmetoden och Naturnära skötsel/Lübeckmetoden, var blädning den metod som var den mestintressanta enligt respondenterna..

Dagens jord- och skogsägare står inför ett kommande ägarskifte då cirka en fjärdedel av Sveriges jord- och skogsägare är över 60 år gamla. Marknadspriserna och insatsvarorna har ökat kraftigt den senaste perioden. Allt fler banker har valt att finansiera lån till Jord- och skogsbruksägare då säkerheten är stabil och lönsamheten god. En generellt försämrad lönsamhet inom Jord- och skogsbruket har lett till att bankerna kommer ställa hårdare krav när belåning sker. Dagens generation skiljer sig ifrån den äldre då de är lyhörda och har möjlighet att byta bank över en natt.

En problemanalys och djupdykning i en dokumentärmakares vardag omfattande projektet Mellan Himmel och Jord. Texten diskuterar begrepp kring dokumentära gestaltningar och hur man ställer sig till dessa beroende av sin situation som filmare..

Arbetet avser att redogöra för innebörden av de speciella skyddsbestämmelserna för Jord- och skogsbruk. Bestämmelserna finns i Fastighetsbildningslagen 3 kapitlet och används nären fastighetsbildningsåtgärd berör en jord- eller skogsbruksfastighet. Uppsplittring av skogsmark i för små fastigheter kan anses medföra negativa effekter förskogen. Små skogsfastigheter har liten ekonomisk betydelse för ägaren som oftast inte kan bedriva skogsbruket effektivt. Även möjligheterna att välja alternativa områden föravverkning försämras för små fastigheter, vilket gör det svårare att avstå från avverkning i områden med höga naturvärden.

Skogsbruk är, och har under lång tid varit, en viktig resurs i Sverige. Ett hårt brukande av skogen med inriktning på hög tillväxt och lönsamhet har medfört att senaste århundradenas skogsbruk har utarmat den biologiska mångfalden. Idag är miljömedvetenheten större och många skogsägare certifierar sin skog. I certifieringen ingår att lämna miljöhänsyn i form av exempelvis högstubbar, torrträd och naturvärdesträd som ger livsmöjligheter till en stor mängd organismer. Frågan jag ställer mig är huruvida skogsbruksmetoderna verkligen förändras genom denna certifiering och om de biologiska värdena verkligen ökar.

Syftet med detta arbete är att studera om Jord-Berg-totalsondering kan användas för att uppskatta moräns deformations- och hållfasthetsegenskaper. Fältundersökningar har genomförts där korrelation mellan utvärderad sättningsmodul och friktionsvinkel från hejarsondering har jämförts med Jord-Berg-totalsonderingsresultat. Jord-Berg-Totalsondering innebär att man med hjälp av en borrvagn till en början samtidigt trycker och vrider ned en 57 mm:s borrkrona ned i marken. När detta inte längre kan ge en sjunkning på 20 mm per sekund så startas spolning samt en hammare som arbetar samtidigt som borrstålen trycks och vrids ned i marken. Under tiden så registreras bl.a.

Inom större delen av norra Sverige verkar renskötsel och skogsbruk på samma marker, denna kombination av markutnyttjande kan i vissa fall leda till konflikter på grund av skogsbrukets påverkan på renens vinterbete. För att föra fram samernas talan har Svenska Samernas riksförbund gett ut policyprogrammet ?Ett renskötselanpassat skogsbruk? som ger förslag till anpassningar av skogsbrukets skötselåtgärder. Syftet med denna studie var att undersöka hur enskilda skogsägares ekonomi och möjligheter att producera virke påverkades vid en anpassning till detta policyprogram. Arbetet utfördes med hjälp av Heurekas applikation BeståndsVis genom att jämföra tre olika scenarier, med olika anpassningsgrad till policyprogrammet, på en lavrik tallmark med ståndortsindex T16 över en omloppstid. Beståndet ansågs återspegla en typisk vinterbetesmark för ren längs Öreälven inom Lycksele kommun. Det intensiva skogsbruket med contortatall gav den högsta avkastningen, men det renskötselanpassade skogsbruket lönade sig ändå bättre än det standardiserade, samt gav det högsta nettot vid föryngringsavverkning. Man kan däremot ifrågasätta föryngringskostnaderna i det renskötselanpassade skogsbruket, i och med att plantering utan markberedning inte gav en lägre plantöverlevnad, vilket inte framkommer i prognoser med BeståndsVis..

This report is part of an Bachelor of Science work in forestry, conducted for the community of Borås, Sweden. In order to create a forest management plan for the area of Hestra, a survey was conducted. People living in the area were given the opportunity to reply to the survey. The questions in the survey are both personal and forestry-related. The aim is to reach out to the different categories of people when it comes to age, living and the different aspects of visiting the woods.

Fokus för denna uppsats ligger i möjligheten för skog och mark att användas som verktyg i klimatarbetet. Syftet är att analysera funktionen av kol bundet via skogsprojekt inom handelssystem för koldioxid, samt kalkylera kostnaden att binda ett ton kol i svensk skogsmark. Ökad efterfrågan på skogsresurser ur produktion och miljöaspekt kräver åtgärder som ökar virkesvolymen i skogen. Nya möjligheter att reducera koldioxid i atmosfären har gjort kolsänkor till en viktig del i internationella Kyotoprotokollet. Uppsatsen diskuterar möjligheter och hinder för koldioxidkrediter skapade inom skogsbruk att inkluderas i ekonomiskt effektiva handelssystem såsom EU ETS, vilket kan bli aktuellt inom en snar framtid.

För Yvonne Smedberg och Owe Lindgren som lever fäbodliv är skogen en stor rikedom. Kanske verkar deras livsstil gammalmodig, men vi har alla har en relation till skogen då den finns i allt från luften vi andas till  arbetstillfällen. I "Skogsbränsle skapar arbete på hemmaplan" möter du några av personerna som skogsindustrin sysselsätter.Hur ska vi förvalta den stora tillgång som skogen är? I "Nytänk i skogsfabriken" kan du läsa om hyggesfritt skogsbruk och i "Tillsynslucka i Skogsvårdslagen" får du veta varför den som inte tar miljöhänsyn vid en avverkning slipper straff..

Trakthyggesbruk är det skogsbruk som i över ett halvt sekel dominerat i Sverige. På senare år har dock detta skogsbruk ifrågasatts gällande främst den naturhänsyn som det lämnar samt att trakthyggesbruket bedrivs på i princip all skogsmark som brukas. Detta leder till liten variation bland de uppväxande skogarna, och flera myndighetsutredningar och rapporter hävdar att Sveriges nationella mål för bevarande av natur och miljö inte kommer att nås om inga omfattande förändringar görs i sättet att bruka skogarna på. I denna rapport undersökte jag om zonerat skogsbruk, s.k. triadskogsbruk, är ett bra alternativ till dagens traditionella skogsbruk i Sverige i syfte att uppnå hög virkesproduktion och biologisk mångfald på landskapsnivå.

LKAB har i dagsl äget många detaljerade bilder för styrningen av delprocesser men saknar en övergripande bild över malmförädlingen ovan jord. Syftet med examensarbetet är att skapa ett program som ger en visuell överblick över en produktionslinje ovan jord i Kiruna för att lättare hitta delar med över-/underkapacitet och flaskhalsar.Arbetet har utförts på plats på LKAB i Kiruna och resulterat i det fristående programmetProductionFlowViz. I programmet kan anv ändaren läsa in historisk data från processen över ett givet tidsintervall. Produktionsfl ödet visualiseras i tre olika vyer:?en 2D-vy som visar själva processflödet vid en tidpunkt?ett 3D-landskap som visar hela flödet vid samtliga tidpunkter?en 2D-vy som visar en vald del av flödet över tidProgrammets kan användas för att analysera produktionsflödet KS .

Sveriges yta täcks idag av närmare 60 % skog, varav större delen utnyttjas för skogsbruk. Hur skogsbruk ska bedrivas är omdiskuterat, och alternativa metoder till det dominerande trakthyggesbruket har utvecklats. Vissa av dessa metoder, t.ex. Lübeckmodellen, utgår från naturliga förutsättningar för att producera en skog som lämpar sig på en given plats.Syftet med denna studie är att utveckla en modell som med enkla GIS-data översiktligt kan prediktera naturliga skogstyper utifrån andra variabler än befintlig skog, då den skog som finns idag ofta är planterad och därför inte alltid avslöjar en plats naturliga skogstyp. Förhoppningen är att modellen ska kunna vara användbar vid skötsel av och omställning till naturlig skog.Studien baserades på skogsområden vars vegetation antogs vara naturlig (naturreservat, nyckelbiotoper o.dyl.) i Askersunds kommun, Örebro län.

I denna uppsats undersöks om de certifieringssystem som berör svenska skogsbruk (FSC och PEFC) leder till att andelen produktiv skogsmark som frivilligt avsätts för naturvårdsändamål ökar genom att testa det bakomliggande antagandet att skogsägare och skogsbolag är vinstmaximerande, förenligt med nationalekonomisk teori. Dessutom testas om certifierade skogsbruk har en högre andel frivilliga avsättningar än icke-certifierade skogsbruk. Syftet är att undersöka om konsumenter som köper certifierade produkter får den naturvård de betalar för, gällande just andelen frivilliga avsättningar, och om naturvården håller en högre standard än den beträffande produkter vars ursprung är icke-certifierade skogsbruk. Undersökningen visar att svenska skogsägare och skogsbolag inte är fullt vinstmaximerande utan har andra drivkrafter än ekonomiska för att frivilligt avsätta produktiv skogsmark för naturvård. Ett exempel skulle kunna vara ett genuint intresse för miljö- och naturvård i allmänhet.